När Fyre festival skulle invigas på ön Great Exuma i Bahamas i april 2017 satt jag som fastnaglad på twitter, insta och fb. Jag var SÅ fascinerad över att kunna bevittna i realtid hur något som utmålats som typ lyx-Coachella på en paradisö med en massa vita rika kids totalt imploderade. Min partner var helt förskräckt över att se hur skadeglädjen bara tog över mig helt och hållet. Nejdå. Jodå.
I alla fall.
Blev PSYKED över att se att Netflix hade lagt upp en dokumentär om hela festival-scammen för några dagar sedan:
Först, lite bakgrund om dokumentärens huvudperson Billy McFarland: han kommer från en familj av entreprenörer i New Jersey och startade sitt första företag som 13-åring. Som 22-åring grundade han företaget Magnesis – där affärsidén var att man skulle betala en medlemsavgift för att få ett svart medlemskort som gav en tillgång till exklusiva erbjudanden, fester och resor, som andra unga, rika människor också deltog på. Det visade sig ganska snart att den här medlemsklubben i stort sett var en scam – med biljettpaket som såldes dyrt för att sedan ställas in timmar innan eventet skulle äga rum etc. Så här ser väldigt många bilder på Billy McFarland ut från den tiden om man googlar. Sälj grej med tjej alltså.
Fyre festival började alltså med att denne snubbe™ startade företaget Fyre Media tillsammans med hiphop-mogulen Ja Rule. Affärsidén i sig var faktiskt inte så tokig – de planerade att bygga en digital plattform där man kunde boka artister för olika gig utan att behöva gå genom agenter och betala en massa omkostnader som i slutändan ändå inte hamnar i artistens ficka. Tanken var att Billy skulle fixa plattformen och business-sidan av det hela, medan Ja Rule stod för kontakterna.
Sen uppstod en diskussion om hur de skulle marknadsföra plattformen. En i Fyre-teamet föreslår en konsert – men Billy tycker att det är för klent och vill hellre att de arrangerar en hel jävla lyxfestival på Pablo Escobars övergivna ö i Bahamas, frontat av modellvärldens elit.
Jepp. Som en person som arbetar med marknadsföring kan jag väl på rak arm säga att i syfte att lansera en artistbooking-site så hade jag hellre satsat på konsert-idén. Känns lite mer stabilt än att slänga ihop en festival på en öde ö som saknar infrastruktur.
Billy och Ja Rule tycker att det är helt KING att åka till Bahamas och festa tillsammans med Bella Hadid&Co – så de bränner enorma mängder pengar på en numera ökänd marknadsföringskampanj. Alltså, ni måste nästan se videon, jag blev ärligt talat förvånad över att den fortfarande ligger uppe på YouTube. I en stämning mot Fyre Media nämns det att runt 400 modeller och skådespelerskor fick betalt för att hypa festivalen på sociala medier. Kendall Jenner ska ha fått 250 000 dollar för en enda instagrampost.
Så, det är här man börjar sälja luftslott. Visserligen har Fyre fått tillstånd av staten och av Pablo Escobars efterlevande till att använda ön till festivalen, men bara på villkår att Escobars namn inte nämns. Som ni kan se i promovideon så håller man inte det löftet, vilket leder till att man sparkar dem av ön. Fyre har redan sålt slut på biljetter till festivalen, där Billy och Ja Rule erbjudit festivalpaket som innehåller lyxyachts, strandvillor, glamping, Michelin-kockar och privata jetflyg. De har nästan ingen artist-lineup och ingen fysisk plats att hålla festivalen på, bara några få månader innan festivalen ska börja. En stor del av teamet är i tidiga 20-årsåldern och har aldrig jobbat med att arrangera en festival tidigare. Kaos utbryter.
Det jag tycker är helt vansinnigt är att man tagit emot tusentals människors pengar (i runda slängar 120-150 miljoner kronor), samtidigt som att hela teamet bakom festivalen var fullt medvetna om att de inte skulle kunna leverera det de sålt. Varje gång en medarbetare i teamet flaggade detta för Billy så fick hen antingen sparken eller besked om att hålla tyst och fortsätta jobba. Billy själv flyger runt och skrapar ihop ännu mer pengar från diverse olika investorer – pengar de aldrig kommer få se igen. Det visar sig senare att en stor del av pengarna som kommer från privata investorer har använts till att hyra flådigt office space i Tribeca i New York. Enligt Billy McFarlands medarbetare var det ingen annan än Billy som hade insyn i Fyre’s finanser. Alla som jobbar med festivalen vet dock att detta är på väg att gå åt skogen, men i sociala medier ba:
Bara veckor innan festivalen startar skickas det ut ett mail till festivaldeltagarna om att eventet ska vara kontantfritt – istället uppmuntras alla till att överföra pengar till ett system där man får ett armband laddat med summan, som sedan ska användas för att betala för drinkar och mat etc. Runt åtta miljoner kronor överförs av festivalbesökare till det här (otestade) systemet, pengar som sedan till stor del används för att betala Fyre festivals utestående räkningar…
Som vi alla vet slutar festivalen i katastrof. När tusentals partysugna kids ankommer Great Exuma finns det några hundratal tält uppsatta i något som liknar ett grustag och tack vare en tropisk storm samma morgon så är tälten, mattorna, madrasserna och filtarna helt genomdränkt av regnvatten.
Lyxmaten uteblir och full on Lord of the Flies-stämning utbryter. Festivalgästerna förstör tält, hamstrar toalettpapper och stjäl madrasser av varandra. As you do. Här tycker jag att vi tar en paus och ser på lite memes:
OK – det är ju lätt att göra sig lustig på bekostnad av personerna som hade råd att lägga tusentals dollar på festivalbiljetter och som sedan fick käka ostmackor på en klappstol i ett tältläger innan de kunde sätta sig på ett charterflyg hem två dagar senare, men det som är heartbreaking på riktigt är de lokalpersoner som arbetade med festivalen dygnet runt i flera veckor utan att få betalt. Flera av dem har fått stora problem efteråt, eftersom de rekryterade andra till att arbeta med catering och bygg och sedan blev skyldiga att betala de personerna pengar som aldrig fanns. En restaurangägare som är med i dokumentären börjar gråta när hon berättar att hon fick ta alla pengar hon sparat till sin pension för att kunna betala lön till det cateringteam hon anställde och för all mat hon köpte in.
Inget av detta har hon fått ersättning för. Meanwhile stämde nedan snubbe™ Billy McFarland, Ja Rule och Fyre Media och beviljades två och en halv miljoner dollar i ersättning för sin traumatiserande upplevelse som festivalbesökare.
I ett uttalande till pressen säger hans advokat: ”[McFarland] created this big event. He lured these young men away from their homes to another country. It was a very dangerous and scary situation.”
Give me a fucking break. Min psykolog har sagt till mig att man inte ska jämföra vem som mår sämst, men ärligt talat, it ain’t this guy.
Totalt finns det åtta pågående stämningar mot McFarland, Ja Rule, Fyre Media och några andra involverade parter. Det är mestadels festivalbesökare som står bakom stämningarna (en av dem representerar totalt 150 gäster), men det är även ett företag som skulle ha stått för sjukvård på festivalområdet, samt en biljettportal som vill ha pengar att ersätta sina kunder med. Vad jag har kunnat läsa mig till så finns det ingen i Great Exumas lokalbefolkning som har stämt McFarland&Co. Min gissning är att det beror på att de inte har tillräckligt med pengar för att kunna skaffa sig juridiska ombud. Det känns ju rättvist. Det amerikanska rättsystemet strikes again.
Det som är helt galet är att Billy McFarland kom hem från Bahamas och fortsatte att köra hustles genom att sälja konsertbiljetter och VIP-paket till meet and greets m.m. som inte existerade genom sitt nya företag NYC VIP. Den här mannen hade alltså drivit Fyre Media och plattformen som ett helt team arbetat med i över ett år ned i skiten, han var skyldig investorer runt 26 miljoner dollar, han var skyldig mängder av medarbetare utebliven lön – men ändå bodde han i en penthouse-svit i New York, dejtade toppmodeller och fortsatte scamma folk på pengar.
FBI gjorde så klart en utredning och den 30:e juni 2017 greps Billy McFarland. I åtalet mot honom kom det fram att han använt sig av förfalskade kontoutdrag och aktieportföljer för att övertyga investorer om sin likviditet och framgång som affärsman. Bland annat förfalskade han dokumentation som visade att han ägde Facebookaktier till ett värde av 2,5 miljoner dollar, när han i själva verket bara ägde aktier till ett värde av 1500 dollar.
MEN. Han fortsatte alltså att sälja fejkbiljetter samtidigt som han var ute på bail, vilket ledde till ytterligare åtalspunkter. Antingen var han helt desperat eller så trodde han helt enkelt att han var smartare än alla andra och att ingen skulle upptäcka något. Med hans tidigare track record i åtanke röstar jag på alternativ nr 2.
I mars och juli 2018 erkände han sig skyldig till bedrägeri på flera punkter och den 11:e oktober dömdes han till sex års fängelse, samt ett livstidsförbud mot att starta eller driva företag.
MÖRDERIER 