Igår i Stockholm – The Staircase och Making a Murderer

Vilken drömkväll det var igår på Södra Teatern i Stockholm! Jag var där och lyssnade på David Rudolf och Jerry Buting samtala om det amerikanska rättssystemet och hur de hamnade mitt i varsin tv-serie. 2003 hade de aldrig kunnat gissa hur stora dessa rättegångar skulle bli. De berättade om det ironiska i att de båda hamnade mitt i en dokumentärserie. När Jerry studerade var David hans lärare och mentor på University of North Carolina at Chapel Hill, och nu är de ute på turné tillsammans.

I över två timmar underhöll de publiken med intressanta reflektioner, saker som inte var med i dokumentärerna, personliga erfarenheter och en varm humor när de svarade på publikens frågor.

David Rudolf känner vi som försvarsadvokaten i The Staircase där han försvarade Michael Peterson. Jerry Buting var Steven Averys försvarsadvokat i omtalade Making a Murderer.

Making a Murderer släpptes 2015 och har fått kritik för att vara vinklad. Den handlar om bilskrothandlaren Steven Avery och rättsväsendet i Manitowoc County i Wisconsin. Han stämmer polisen efter att ha suttit i fängelse i 18 år för ett brott han inte begått. Han blir frisläppt efter dna-bevis men grips sedan igen för ett brutalt mord på Teresa Halbach. Averys 16-åriga systerson Brendan Dassey dömd även för mordet efter ett erkännande som han senare drog tillbaka. Båda sitter fortfarande i fängelse.

Igår på Södra Teatern pratades det mycket om hur polis och åklagare vände och vred på rättvisan, bland annat genom att få fram erkännandet av Brendan Dassey. Just falska erkännanden är ju verkligen på tapeten nu känner jag och något som är extremt fascinerande och skrämmande.

Tekniken polisen använde sig av vid förhöret med Brendan kallas REID-tekniken och utvecklades av John E Reid, en lögndetektorexpert. Denna teknik har fått mycket kritik då den inte anses ha sin grund i vetenskaplig forskning, ofta resulterar i falska erkännanden och anses vara oetisk.

Här försöker jag förklara på ett ungefär hur denna teknik går till. Det här pratade de inte om igår men jag känner att jag behöver ha med det för att det är så intressant. Det sägs att det är nio steg i REID-tekniken och det kan se ut ungefär så här:

1. Förhörsledaren konfronterar den misstänkte genom att säga att det finns bevis/att de vet att den misstänkte begått ett visst brott. Beroende på hur den misstänkte reagerar så fortsätter förhörsledaren att förklara varför det är viktigt att sanningen kommer fram och att det kommer att gynna hen att berätta. Gärna så fort som möjligt.

2. Förhörsledaren förklarar att hen förstår hur brottet kunde ske och försöker få den misstänkte att känna skuld gentemot en annan person som oftast är en medbrottsling eller ett vittne. Om den misstänkte lyssnar kan det tyda på skuldkänslor, blir den misstänkte arg kan det tyda på personen är oskyldig. Under det här steget kan både en skyldig och oskyldig neka till inblandning.

3. Dags att hantera den misstänktes nekande till brottet. Förhörsledaren gåt tillbaka till steg 2 och observerar om den misstänkte låter sig bli avbruten och protesterar. Tekniken bygger på att om personen är skyldig, så kommer förnekandet bli svagare allt eftersom, och hen kommer låta förhörsledare gå vidare i förhöret.

4. Försvarsledaren ska övervinna den misstänktes försök till fler invändningar. Hen kommer att försöka förklara sig och försvara varför hen inte begått brottet. Sådana ursäkter indikerar att den misstänkte är oskyldig.

5. Förhörsledaren ska flytta sig närmare den misstänkte och hålla kvar hens uppmärksamhet. Under detta steg ska förhörsledaren försöka ha ögonkontakt med den misstänkte under hela steget.

6. Handlar om att hantera den misstänkte. Hen blir oftast tyst, tårögd och tittar ned i golvet. Det är nu den misstänkte tros överväga vad hen ska säga. En kommentar om varför den misstänkte borde erkänna kommer här från förhörsledaren.

7. I detta steg ställs två frågor med syftet att den misstänkte ska svara på en av dem. Frågorna är kopplade till brottet och svaren kopplar den misstänkte till brottet. typ ”Vad gjorde han med henne? Vad såg du honom göra?”

8. Här försöker förhörsledaren få en sammanhållande konversation med den misstänkte. Det lirkas fram detaljer som sedan kommer att användas i rätten. Det kan handla om vapen, pengar eller motiv till brott.

9. Slutligen försöker förhörsledaren få den misstänkte att skriva ned erkännandet på papper.

The Staircase lämnade många frågetecken och frågan är om vi någonsin kommer att få veta sanningen. 2001 hittades Kathleen Peterson död nedanför trappan i sitt hem. Maken, Michael Peterson, hittar henne och ringer i panik till 911. Han blir misstänkt och en lång rättegång inleds. Serien är uppbyggd så att man som tittare kastas mellan tron att han är skyldig och oskyldig om vartannat. Vi är många som inte känner oss tillfredsställda med hur det slutade.

Min fråga till stjärnadvokaterna handlade såklart om Uggleteorin som jag tjatat om i podden ”Partners in True Crime” och skrivit om innan. Till min stora förtjusning hade de ett långt utlägg om den. Den här teorin prövades aldrig i rätten eftersom den uppkom två dagar innan det var dags för slutpläderingarna och nu är ju Peterson en fri man. Han lever nu på bidrag, bor i en liten lägenhet och går och handlar sin mat som en vanlig människa. När de pratade om vad som talar för uggleteorin sa David Rudolf skämtsamt ”They are not vegetarians” efter att ha visat bilder på människor som blivit attackerade av ugglor.

Så häng med nu på vad som talar för Uggleteorin:
* Dessa ”Barred Owls” som de heter bor i skogen i närheten av Petersons.
* De är aggressiva, skyddar sitt bo och kan vara farliga när de attackerar.
* De har attackerad människor och det finns flera fall av attackerade i området.
* Kathleen hade minst två sår i skalpen som stämmer in på en ugglas klo.
* Såren i ansiktet på henne stämmer överens med hur det ser ut på andra som attackerats av dessa ugglor och hon hade inga frakturer i ansiktet, bara skrapsår.
* Det var blod utanför huset där hon kan ha blivit attackerad.
* Det hittdes minst två ugglefjädrar på Kathleen.
* En kvist låg på trappan.
* Kathleen hade hår som var utdraget med rötterna i sina händer. Blodigt hår.

Jag skulle kunna skriva en hel bok om gårdagen för blev så inspirerad. Det amerikanska rättssystemet är ju så struligt och de berättade lite om dessa ”plea deals” som vi inte har i Sverige och att 95% av de åtalade i USA väljer att ta en plea deal istället för att låta det gå till rättegång. Detta för att det oftast tar längre tid med rättegång och att bli friad än att ta en deal. Helt sjukt! Jag funderar mycket på detta med rättvisa, att bli rentvådd om en anklagas för något och hur det skulle vara att vara oskyldigt anklagad. Låt mig aldrig bli oskyldigt anklagad!

Jag måste avsluta nu men vill ni fråga något så kan jag berätta mer senare!