Mjukvaran som skapar fantombilder utifrån DNA-spår

Ida satte tonen i går med inlägget om Thomas Hargroves ascoola mord-databas, så jag tänkte att jag skulle spinna vidare på samma tema, med ett dataprogram som skapar fantombilder!

För de av er som lyssnat på nya säsongen av Criminology så har ni kanske hört företaget Parabon nämnas flera gånger? Med sin programvara Snapshot hjälper de nämligen till med att lösa mord genom att ta fram fantombilder baserat på DNA-bevis, vilket jag tycker är väääldigt spännande!

I Criminology pratar Mike Morford och Mike Ferguson om fallet med April Marie Tinsley, som bara var åtta år gammal när hon försvann på väg hem från en kompis hus år 1988. April hittades mördad tre dagar senare och då kunde polisen säkra DNA-spår efter gärningsmannen. Utredningen ledde ingen vart, men 14 år senare började samma gärningsman skriva hotbrev till fler barn om att han skulle mörda dem och även denna gång lämnade han DNA efter sig.

År 2015 så tog Parabon Snapshot fram en fantombild på mannen som mördat April Tinsley. Det fanns sedan tidigare en fantombild ritad av en sketch artist, eftersom en person sett en man dra ett barn som tros ha varit April in i en bil. I maj 2018 undersökte Parabon DNA:et även genom genealogi/släktforskningssidan GEDMatch. Med hjälp av GEDMatch och fantombilden kunde man identifiera ett brödrapar, där det sedan visade sig att gärningsmannen var John D. Miller. Här kan ni se Parabons fantombilder (den till höger är age progressed), polisens fantombild från 1988, samt arrestfotot på Miller:

AR-307179930

Jag tycker han ser ut som en blandning av Snapshotbilden och polisens fantomteckning. Nu vet jag inte hur Miller såg ut 1988, men jag tycker att ögonvittnet och polisens sketch artist var ganska on point!

Det behövs bara ett nanogram med DNA för att Parabon ska kunna arbeta med det och ta fram en bild. Jag googlade ”how much is a nanogram” och tydligen är det 1 000 000 000 gånger lättare än ett gram. En mänsklig cell väger ca ett nanogram. Saker som Snapshot tar hänsyn till är bland annat hårfärg, hudfärg, ögonfärg, ansiktsform, storlek på ögonen och en persons geografiska ursprung.

För att exemplifiera hur exakt Snapshot kan vara så visar Parabon ett test de gjort med sin egen Director of Bioinformatics. Enbart baserat på hennes DNA tog Snaphot fram den här fantombilden. Granted, hårlängden får man ju ta med en nypa salt, men daaaaaaamn!!

parabon

.

Ett fall där Parabon Snapshot var till stor hjälp var vid dubbelmordet på Troy and LaDonna French i North Carolina år 2012. Paret och deras tonårsdotter attackerades av en man som hade brutit sig in i deras hus. Dottern överlevde attacken, men kunde inte beskriva gärningsmannen. Eftersom gärningsmannen hade lämnat sitt eget blod på brottsplatsen så började polisen topsa personer med en relation till familjen och people of interest. När man DNA-testade tonårsdotterns pojkvän så visade han sig vara en partial DNA-match – det vill säga att han delade en del DNA-markörer med gärningsmannen. Genom en Y-STR-analys (där man kan upptäcka mönster mellan fäder, söner och bröder) uteslöt man pojkvännens pappa och bror som misstänkta. Utredningen rörde sig sedan inte nämnvärt framåt förrän 2015, då man tog kontakt med Parabon och fick fram en fantombild baserat på gärningsmannens DNA. Detta vände om på utredningen helt och hållet, då bilden var väldigt lik pokvännens brors körkortsbild. Genom att DNA-testa pojkvännens pappa och bror kom man nu fram till två saker: Jose Alvarez Jr. (brorsan) VAR gärningsmannen och brödernas pappa var inte Joses biologiska pappa – vilket förklarar varför Y-STR-analysen hade uteslutit alla tre männen som gärningsmän. I det här fallet är det inte troligt att man hade identifierat gärningsmannen, eftersom man egentligen redan hade uteslutit honom ur utredningen baserat på ett annat DNA-test. Fascinerande!

alvarez-snapshot-composite.png

Nu låter det ju nästan som att jag är Parabons PR-person, men nope. Man måste komma ihåg att Parabon är ett företag som säljer sina tjänster. I många utredningar har man inte möjligheten att använda sig av sådan här teknik pga det kostar mycket pengar. Ännu en grej blir en klassfråga mao.

Parabon har också fått kritik för att deras programvara inte har en öppen source code, dvs att andra inte kan ”se” kodningen. Detta har lett till att en del experter som forskar inom rättsmedicinsk molekylärbiologi har varit uttalat skeptiska om precis HUR exakt den här vetenskapen faktiskt är.

Sen finns det också så klart en risk att man låser sig vid fantombilden, som inte tar hänsyn till om personen medvetet ändrat sitt utseende, skadat sig, missbrukat alkohol eller droger, blivit sjuk etc..

Men, intressant teknik är det helt klart!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s