När vuxen personal *HAR SEX* med unga tvångsintagna.

På ett ungdomshem för tjejer mellan 16 och 21 år med bland annat psykosociala och/eller missbruksproblem har personal inlett *sexuella relationer* med tvångsvårdade. Det handlar om om minst tre (3) olika händelser under de senaste åren enligt Ekots granskning. På samma hem. I ett av fallen var den anställda en man i medelåldern, ett exempel ba. Det skedde på den plats där man som ung utsatt ska få vård. : – ) : – ) : – )

Det här suger. Verkligen. Kanske ännu mer när det finns anledning att tro att ledningen känt till det här då flera anställda har larmat – med utebliven reaktion. Hela artikeln kan man läsa här.

Utöver det finns det annat att reagera på:

Vi ska snart kolla på vad Ekot svarade, men först prata lite med varför det är särskilt problematiskt när man pratar om sexualbrott.

Pga:
Ingen känner en våldtäktsman, men alla känner en våldtagen.

Om inte personen råkar vara en äcklig gubbe (eller en invandrare) som hoppar fram ur en buske är det sällan en våldtäktsman. Då är det ofta något annat, något mer ursäktande. Bilden av våldtäkt som överfallsvåldtäkt är återkommande i media. Det blir ett problem då det inte stämmer överens med verkligheten. Överfallsvåldtäkter förekommer sällan jämfört med våldtäkter som sker på ”trygga platser” av en person som man känner sedan tidigare. Samtidigt har journalister ett ansvar att förmedla sann information. Om artiklar om överfallsvåldtäkter benämns som våldtäkt medan våldtäkter inomhus som begås av en person med känd relation till offret kallas för ”ha sex” upprätthåller man en normig bild av hur en våldtäkt ser ut.

Det leder till en bild av att man inte kan bli utsatt för våldtäkt av personer en känner. Fastän det är det allra vanligaste. Personer som utsätts tar inte sin upplevelse på allvar och färre personer anmäler. Fel förebyggande åtgärder görs och många kvinnor känner sig otrygga när de rör sig på offentliga platser sent på kvällen – fastän det är statistiskt troligare att en man blir utsatt för våld av en okänd person utomhus och en kvinna istället borde vara otrygg hemma om man nu ska vara rädd (men plz va inte det, lev ett liv utan begränsning så gott det går).

Det leder också till att offer inte blir trodda när gärningspersonen är en ”vanlig person” eller en person med hög status. Alla känner sig nog rätt säkra på att man skulle reagera och förhoppningsvis även agera på en överfallsvåldtäkt (obs det räcker med att ringa polisen, man behöver inte slåss). Samtidigt finns det tusentals historier om vänner och chefer som ursäktar sin vän eller kollega när hen våldtar. Även när det finns bildbevis som i den här berättelsen.

Eftersom den här bloggen tillhandahar journalistik av hög pressetisk standard kommer här Ekots svar:

Publicistiska beslut är svåra. De här personerna har inte blivit dömda. I ett av fallen har polisens utredning lagts ner. Man kan såklart problematisera det ytterligare om nu granskningen visar att det har hänt; finns det överhuvudtaget situationer då personal som har sex med en tvångsintagen inte har en maktposition? Men jag tänkte mest lyfta fram mediers val när man beskriver våldtäkt som ett symtom på ett större problem. Ekot är inte ensam skurk i det här.

Här är det SVT som skriver om en dömd person. DÖMD FÖR VÅLDTÄKT MOT BARN. DÖMD. BARN. DÖMD. Ändå:

Den här printen hittade jag på Facebook hos Leila Tree som sedan fick SVT att ändra rubriken. Såhär skrev hon till printscreenen: ”trots hennes ålder, trots vår lagstiftning, trots att artikeln beskriver att flickan inte upplevde det som frivilligt, trots en DOM mot mannen”.

Nu avslutas inlägget med en rant. Inte från mig, utan från en annan hjärna:

Tack och bock!