Ytterligare två kalla mord fick ett gripande förra veckan: Ashley Freeman och Lauria Bible år 1999.

Dagen innan nyårsafton 1999 försvinner två bästisar i Oklahoma: Ashley Freeman och Lauria Bible, båda 16 år. Lauria sover den här kvällen över hos familjen Freeman för att fira Ashleys födelsedag, i hemmet finns förutom Ashley även Ashleys föräldrar.

Under natten börjar husvagnen de ska sova i att brinna och i askorna hittas sedan de båda föräldrarna döda, men Ashley och Lauria saknas. Dagen efter hittas först bara mammans kropp i den utbrända byggnaden vilket får polisen att utgå ifrån en teori om att det är pappan i familjen som mördat och fört bort flickorna. När man senare återkommer för en grundligare undersökning finner man pappans hund lojalt sittande på en plats i askorna. Det visar sig att på den platsen finns de svårtsargade kvarlevorna av pappa Freeman (i knoooooooow :'((((((( )

När föräldrarnas kroppar obduceras upptäcker man att de har blivit skadade av varsitt skotthål i huvudet redan innan branden bröt ut. Man utreder alltså ett mord.

Sedan följer tunga år med flera falska erkännanden. Laurias föräldrar vägrar ta ner julgranen och julpyntet i hopp om att hon snart skulle återvända. 2006 ramlar granen sönder.

18 år senare, i december 2017 får utredare tag på tidigare okänt material med namnen på tre män och personer som kunde veta mer om dessa tre personer. Där börjar man leta. Det dröjer inte länge förrän det visar sig att så mycket som 12 personer har känt till morden som de tre männen verkar ligga bakom. De flesta som kan vittna var partners eller sambos med männen.

Alla vittnen kunde berätta att de tre männen skrutit om morden och samtidigt hotade att döda alla som funderade på att gå till polisen.

Två av av de tre männen kokade meth vid tiden för morden och motivet ska ha varit att föräldrarna Freeman var skyldig dem pengar.

En kvinna som varit tillsammans med en av de misstänkta kort efter flickornas försvinnande berättar att hon har sett en portfölj full av polaroidbilder, där Ashley och Lauria var bundna med silvertejp. Hon upptäckte bilderna under en period då hennes partner var fängslad efter att ha slagit henne och hon kände igen sängen på bilderna som hans. I några av bilderna låg han även och poserade bredvid flickorna. Skräckslagna 16-åringars ögon på foto som en trofé. Jag kan inte låta bli att fundera på vad jag gjorde när jag var precis fyllda 16. Hade smutsiga converse, längtade bort och ville bli kär i en kille i ett band.

Laurias morbror har kommenterat händelsen och den smärtan han känt. Han fick aldrig se hennes 18-årsdag, 21-årsdag, dagen hon gick ur high school, college, inget av det. Ett liv tar bara slut, det är så märkligt. Man känner sig så odödlig.

När kvinnan konfronterade mannen med polaroiderna blev han hotfull. Om hon någonsin berättade för någon skulle samma öde möta henne. En annan vän fick också se bilderna och både hon och hennes barn skulle dödas om hon sa något om det. En tredje kvinna berättar att en av männen pratade om morden hela tiden när de var tillsammans, alltid med en känsla av stolthet.

Han ska även ha haft flickornas efterlysningsaffisch uppnålad på sin vägg.

Idag vet ingen var fotona kan finnas, kanske är de försvunna då någon försökt dölja sina spår. En flickvän uppger att hon lagt bilderna i bakluckan på en övergiven bil och att hennes kille (en av de tre misstänkta) ska ha blivit galen och krävt få veta var fotona tagit vägen. Det spelar ingen roll. Vittnesmålen räckte för att förra veckan gripa och väcka åtal mot den enda av de tre männen som fortfarande lever. Fyra mord, mordbrand och kidnappning.

Genom vittnesmål (bland annat från en av de misstänkta mördarnas bror) har man fått en bild av vad som har hänt: männen ska ha mördat föräldrarna, eldat ner huset och kidnappat tjejerna. De ska sedan ha blivit sexuellt utnyttjade, strypta och kropparna dumpade i en grop eller ett minschakt som sedan fyllts med betong.

”Om de inte hade försökt rymma hade de fortfarande levt” ska en av männen ha sagt till ett vittne. Tillåt mig att spekulera fritt, men det här känns som en snabbkurs i Gärningsmannens Tankar 101 när det kommer till liknande brott med sexuellt motiv. Den kontroll och dominans han vill ha över dödsoffren vill han också ha i sina andra relationer. De i hans närhet är rädda att gå till polisen, de är rädda för honom. Det handlar inte om arrogans, utan om manipulation och rädsla. Samtidigt är han inte villig att se sin egen inblandning i det: det var deras fel, de skulle inte ha rymt. Aldrig hans. Källa: empirisk studie gjord av mig själv. OKEJ det är kanske inte 100% vetenskapligt, men hallååå känner ni inte igen det här beteendet? (jag är lite full på rödvin på en tyst avdelning på ett tåg på väg hem från Morgonpasset atm, jag behöver er bekräftelse).

Tillbaka till storyn: en är alltså gripen, en person polisen har haft flera förhör med. I början av förhören medgav han att han ”känner igen namnet” på flickorna. För att sedan ha medgett att de andra två inblandade är tjejernas mördare och nu till sist räckt ut en hand till deras familjer. Han säger själv att han inte vet var kropparna finns, men vill prata med flickornas nära när han förra veckan flyttade till ett häkte i Oklahoma – den stat där brotten har begåtts.

Så länge kropparna är försvunna är fallet öppet och det finns en summa på 50 000 dollar för den som har information. Familjen har fortfarande hopp.

“If he wants to talk to the family, he must know something,” säger Laurias mamma Lorene.