Tror inte det finns någon som inte känner till Alcatraz, det är ju typ västvärldens mest beryktade fängelse. Det har spelats in ett helt gäng filmer om och i Alcatraz, de mest kända är ”The Rock” och ”Escape from Alcatraz”. En av mina filmregi-favoriter, J J Abrams, var med och producerade TV-serien Alcatraz som sändes i en säsong år 2012 (har dock ej sett, men det att den bara sändes i en säsong är kanske bevis på att jag inte behöver älta det?). När jag var i San Francisco för två år sedan släpade jag så klart med mig min man ut till ön i San Francisco Bay i ösregnet för en guidad tur. Det visade sig vara typ det bästa med hela San Francisco-besöket, näst bokhandeln City Lights (hälsningar boknörd nr 1).
Tänkte att vi kunde ta en titt på de fångar som faktiskt klarat att rymma från Alcatraz (eller gjorde de verkligen det)? Men först, lite bakgrund;
Alcatraz var färdigbyggt år 1912 och användes först som militärt fängelse, men 1934 byggdes det om till ett maximum high security-fängelse, dit man började flytta fångar som misskött sig i andra fängelser runt omkring i USA. Fängelset användes fram till 1963, då det stängde på grund av höga underhållskostnader och dåligt rykte. Placeringen ute på Alcatraz island var ju faktiskt helt genial. Även om San Francisco ligger i Kalifornien, så är vattnet i San Francisco Bay oftast kallt (typ 10-15 grader) och det är väldigt strömt. När man står ute på ön så känns det som att det bara är ett stenkast över till fastlandet, men i själva verket är det lite mer än 2 km till land. Att försöka sig på att simma långt ut i San Francisco Bay är förknippat med livsfara.
Själva ön som fängelset ligger på är faktiskt ganska fin även om den är spöklik – den delen som användes till bostäder för de anställda har planteringar och en köksträdgård som styrdes upp av de kvinnor som var gifta med fängelsevakterna (trädgården sköts fortfarande om än i dag). När man står på den delen av ön kan man nästan tänka bort fängelsedelen. Men bara nästan… Fängelset ligger på toppen av ön, från kajen går det en väldigt brant cementerad backe dit. I dag är fängelsebyggnaden sliten och jag tycker att den kändes mycket mindre än vad jag föreställt mig när jag väl var där inne. Som mest har 302 personer varit fängslade på Alcatraz samtidigt, ”kända” brottslingar som Al Capone, Mickey Cohen, Machine Gun Kelly och Robert Franklin Stroud (The Birdman of Alcatraz) har suttit i cellerna i fängelsets A, B, C eller D-block. Gångarna mellan blocken döptes efter välkända amerikanska gator; Michigan Avenue, Broadway och Times Square (pga där hängde det en klocka på väggen). I D-block satt de mest notoriska kriminella, många av dem i isoleringsceller.
I resten av fängelsbyggnaden fanns ett bibliotek (jag har varit där, det är numera ett tomt rum med typ två hyllor och två låga sittbänkar), en barbershop, en matsal, en sjukhusdel och ett administrationskontor.
Biblioteket nu och då
I källaren fanns fängelsets duschar, samt ”the dungeon” – detta var celler som användes för att straffa bångstyriga fångar. The dungeon låter ungefär som man föreställde sig att ett fängelse var när man var liten – en cell där fången stod fastkedjad, naken, mot en vägg nio timmar om dagen och i stort sett bara fick vatten och bröd att äta.
Under de 29 år som Alcatraz användes som fängelse så ägde 14 flyktförsök av totalt 36 män rum. I alla fall utom två fångades eller dödades rymlingarna. Det finns en enda person som faktiskt klarade konststycket att simma till fastlandet från Alcatraz, han hette John Paul Scott och lyckades tillsammans med en annan fånge såga upp ett av fönstren i köket och rymma ned till havet. Den andre fången kom bara 100 meter ut i vattnet innan han strandade på en klippformation och kunde hämtas tillbaka igen, men John Paul Scott lyckades faktiskt simma hela vägen till Fort Point, borta vid Golden Gate-bron. Vid det laget var han dock så nedkyld och utmattad att han inte klarade av att ta sig vidare. En grupp ungdomar hittade honom på stranden och larmade polisen eftersom de trodde att han var död. Efter att ha återhämtat sig på sjukhus skickades John Paul Scott tillbaka till Alcatraz.
Så kommer vi då till de två fall då man inte vet om rymlingarna faktiskt överlevde flykten från Alcatraz eller ej. Det första skedde i december 1937, då Theodore Cole och Ralph Roe sågade sig igenom ett fönster i en arbetsbyggnad på ön. De passade på att göra detta en dag då dimman låg tät, vilket ledde till att vakterna inte såg dem när de klättrade över staketen och sprang ned till havet. Båda två antas ha drunknat då vattnet vid den här tiden på året bara var några få grader varmt, strömmarna var kraftiga och sikten i stort sett noll. FBI satte dock upp dem som nummer ett och två på sin most wanted list.
Men, jag har sparat det bästa till sist! Nämligen det fall som filmen ”The Escape from Alcatraz” är baserat på!
I juni 1962 rymmer tre fångar, Frank Morris och bröderna John och Clarence Anglin, från Alcatraz i den mest välplanerade kuppen ever. Ett skäl till att man känner till så många detaljer runt rymningen är för att en fjärde fånge, Allen West, egentligen skulle ha följt med dem, men pga reasons som jag kommer återkomma till så lämnades han kvar i sin cell och informerade sedan polisen om det han visste för att slippa ytterligare straff.
Från vänster till höger: Frank Morris, John Anglin och Clarence Anglin
Frank Morris var helt klart smart, han ska tydligen ha haft en IQ på 133, och man tror att det var han som var ”The Mastermind” bakom planen. Han satt fängslad på grund av inbrott och bankrån och flyttades till Alcatraz efter att ha rymt från ett fängelse i Louisiana (han fångades ett år senare då han togs på bar gärning under ett inbrott). Bröderna John och Clarence Anglin ska ha rånat ett flertal banker och butiker efter stängningstid, enligt egen utsaga för att de inte ville skada någon. De flyttades till Alcatraz efter upprepade rymningsförsök från ett fängelse i Atlanta. Det som är intressant med bröderna är att de tidigt var väldigt duktiga simmare och till och med simmade i Lake Michigan när det låg is på sjön.
Jag förstår ju varför man gjorde en film om den här flykten, för den är minst sagt spektakulär. De fyra fångarna jobbade med förberedelserna i sex månader, det de gjorde först var att nattetid utvidga hålet runt ventilationsgallret som satt på den bakre väggen i deras celler med hjälp av diverse metallföremål de hade hittat. De tillverkade varsin platta av papp som de målade för att se ut som väggen och satte upp framför hålen på dagtid. Ljudet av sitt arbete överröstade dem med dragspelsmusik. (Skälet till att Allen West blev left behind den dagen då de skulle fly var för att han hade begått ett ödesdigert misstag – hans pappskiva gled hela tiden ned från hålet så han hade försökt säkra den med cement, men cementen hårdnade tidigare än han trodde och därmed var hålet i väggen för litet för att han skulle kunna komma igenom det.)
Det urgröpta hålet i en av cellerna, med den fejkade papp-plattan med ventil i framför.
När de väl hade hål som var tillräckligt stora för att kunna klättra ut genom dem så tog de sig ut i den smala servicekorridoren som gick bakom cellerna. Korridoren var obevakad (och jag har sett den, den är knappt en meter bred, så det måste ha varit väldigt tajt om plats för en vuxen man) och därifrån kunde de klättra upp på taket av sitt cellblock – fast de fortfarande befann sig inuti fängelsebyggnaden.
Uppe på cellblocktaket började de på sitt nya projekt – att sy flytvästar och en gummiflåtte av regnrockar de hade fått eller stulit av andra fångar. När jag var på Alcatraz berättade vår guide att vakterna tydligen inte hade någon koll på hur många regnrockar som lämnades ut till specifika interner, därför kunde de få ihop runt 50 stk utan att någon märkte något. Alla sömmar i flåtten och flytvästarna förseglades med hjälp av ånga från rören i servicekorridoren. De tillverkade även paddlar av överblivet virke från fängelsets verkstad och stal ett litet dragspelsliknande instrument från en annan fånge, för att använda som pump till flåtten. Nu kanske ni undrar hur de kunde sitta där uppe på taket och ha systuga/verkstad utan att de patrullerande vakterna upptäckte att deras celler var tomma? Jo, det löste de på ett smart sätt! De tillverkade nämligen kopior av sina egna huvuden med hjälp av toalettpapper och tvål, som de målade med färg som fångarna fick för att måla tavlor med, och så satte de fast hår de plockade upp från golvet i barber shopen. Resultatet var dessa ganska läskiga grejer:
Men kolla här hur naturtroget de såg ut när de bäddade ned dem och fyllde sängen med kläder etc – hade jag varit vakt och det var mörkt på natten så hade jag LÄTT gått på detta!
Efter sex månaders förberedelser var det dags; natten den 11 juni 1962 klättrade Frank, John och Clarence ut ur sina celler (medan Allen West desperat försökte hacka bort den stelnade betongen utan att lyckas), klättrade upp på cellblockstaket, hämtade all sin utrustning, hissade upp allting genom ett ventilationsrör, bröt sig ut ur en lucka till taket, klättrade ned 15 meter till marken via ett annat ventilationsrör, klättrade över två stycken fyra meter höga staket med taggtråd på toppen och tog sig ned till havet via en blind spot från vakttornet.
Man sökte aktivt efter dem på land och till havs i tio dagar och hittade en av deras paddlar flytande i närheten av Angel island (dit Allen West sa att de planerat att paddla) och senare hittade man också en av flytvästarna och strimlor av gummiflåtten. Trots att polisen och FBI satsade stora resurser på att hitta Frank, John och Clarence så avskrev man fallet efter 17 år och konkluderade med att de måste ha drunknat.
En av flytvästarna som rymlingarna tillverkade.
Det finns så klart mängder av vittnen som påstår att de sett, pratat med eller fått brev från männen efter att de rymde. Det enda fysiska beviset är ett foto som en vän till familjen Anglin tog av dem han påstod var John och Clarence i Rio de Janeiro i 1975. Givetvis finns det experter som bekräftar att det är bröderna på bilden, medan andra experter avkräftar att det är dem.
Surprise twist! I år (2018) har FBI bekräftat att det existerar ett brev som ska ha skrivits av John Anglin och sedan skickats till The San Fransisco Police Department år 2013, vilket tvingade dem att åter öppna fallet. I brevet står bland annat detta:
”My name is John Anglin. I escaped from Alcatraz in June 1962 with my brother Clarence and Frank Morris. I’m 83 years old and in bad shape. I have cancer. Yes we all made it that night but barely!”
I brevet står det också att Frank Morris dog 2008 och att Clarence Anglin dog 2011. Efter att polisen undersökt DNA, fingeravtryck och handstil i brevet så har de fortfarande inga klara bevis på om det faktiskt var John Anglin som skrev brevet eller inte.
Om man vill veta mer om flykten i 1962 så finns det ju så klart mängder att läsa om den, till exempel boken ”Escape from Alcatraz” av J. Campbell Bruce. Sen rekommenderar jag starkt ett väldigt bra avsnitt av podcasten Criminal, där brödernas 82-åriga syster (som när podcasten spelades in var övertygad om att de lever) intervjuas. Lyssna på det här!
MÖRDERIER 