Feminism och true crime, är det verkligen ok?

Kan man vara feminist och intresserad av mord?
Lol. JA!

Även om vissa mord är rena hatmorden på kvinnor? Att fattiga, HBTQ-personer och people of color blir mer utsatta? Är det verkligen okej?
Yep! För nu får vi äga narrativet! Brace yourself!

Intresset för true crime domineras av girlz. Konstigt, varför är kvinnor mer dragna till berättelser om våldtäkt, mord och seriemördare? frågade sig en en forskare. Och gjorde en studie om det.

En teori är att kvinnor i tusentals år bara varit fogliga och passiva inför mäns ständiga våld och aggressioner (det stod “ständiga” i en artikel, don’t kill the messenger). True crime är en del i att skapa rättvisa. Många kvinnor är redan mycket väl medvetna om att våldtäkter och mördare existerar. Var femte kvinna utsätts för allvarliga sexuella kränkningar under sitt liv. Varannan kvinna är rädd för att motionera själv ute. Varannan kvinna känner sig otrygg på stan på kvällen. Varje dag våldtas cirka hundra personer i Sverige. Varje dag!

Vi vet redan! Nu vill kvinnor också berätta istället för att passivt stå och se på. De vill höra om de som åker fast och berätta om offer som inte får glömmas bort. Att perspektiv som rädsla och otrygghet får rymmas.

Poet Rachel Wiley

Vi som skriver den här bloggen har diskuterat lite om hur man som feminist kan skriva feministiskt (obviously) om det här. Vi tänker 0% victim blaming, 0% stigma kring psykisk ohälsa och med tankar om representation. Varför vissa fall får jättemycket uppmärksamhet i media och andra inte. 

Syftet med vår blogg är inte att skriva mord- och våldtäktsreferat och frossa i details om grova övergrepp som underhållning. Vi vill berätta om vår tankar om true crime. Lyfta ett och annat fall som kanske aldrig hade lyfts i Sverige annars. Har ni läst Marias text om Chanel? Göre ba!

Tack till andra personer i genren! Till Georgia och Karen i MGM givetvis! Mord mot mord-podden! Our lovely readers!

Fuck politeness, stay sexy (om du vill) and don’t get murdered.